"Alla Sveriges discgolfbanor på ett ställe."
 

Konopiště open 2018

16.7.2018 20:39

Det är majordags i Europa. För första gången hålls en discgolfmajor i Tjeckien. Världseliten är på plats, vädret är bra och förutsättningarna gynnsamma. Paul McBeth kommer som favorit efter sin uppvisning förra helgen, då han gick andrarundan på den utmanande Toboggan-banan på -18. En Eagle, ett par och 16 birdies. Otroligt. Vem ska kunna stoppa Paul? Ja, i fältet på Konopiště finns också en Eagle som inte gör särskilt många par…

I våras höll jag i några clinics nere i Småland. De handlande mest om spelstrategi. Kort och slarvigt sammanfattat gick de ut på följande fyra saker. Var förberedd. Formulera en plan du tror på. Följ planen. Planen behöver inte vara ”birdie or die”, spela istället banan efter din egen förmåga. Om jag får frågan att anordna fler clinics i samma ämne så gör jag det gärna, men då måste jag lägga in en brasklapp på den sista punkten. Vill du bli bäst i världen är birdie or die den enda vettiga strategin. Om du kommer till ett hål där du inte kan göra birdie så… ja du får väl träna mer eller så? Om det behövs en 150 meters forehand? Träna. En 140 meters tunneldrive? Träna träna. Förutom detta så bör du sätta allt inom cirkeln, minst 50% från cirkel 2 och så krydda scorekortet med ett field ace eller två. Jussi Meresmaa förutsåg att fyra rundor på -10 skulle ta hem titeln i Tjeckien. Eagle nådde -40 med 26 hål kvar att spela. Det innebär att han då hade spelat 46 hål. Han var 40 kast under par efter 46 spelade hål. På en major? Birdie or die. Eagle McMahon gillar inte att göra par.

Nu är inte par en siffra att haka upp sig på för mycket. Den har relevans om man kommer för sent till start och missar ett hål. Då får man par + 4 på det hålet. Annars har det ingen reell betydelse. Men par är, har jag försökt förklara för min sambo på äventyrsgolfen nu i dagarna, vad en relativt duktig spelare förväntas göra på hålet. Den definitionen kan vi nog snart kasta all världens väg vad gäller discgolf. Par är ett tappat kast, kan vi kanske ersätta den med? Eagle McMahons prestation bör hyllas och förundras över, då den är i mina ögon snudd på omänsklig. Det enda som gör den mänsklig är att Paul sköt -18 på en runda förra veckan. Det är här det, enligt mig, seglar upp mörka moln på horisonten. Att skjuta -18 är ungefär som att göra 300 i bowling. Det finns liksom ingen mån för förbättring. Jämför du det med bollgolfen, där segraren i en major går på ca -10 över 72 hål så finns där ganska mycket förbättringsmån. Ja, jag vet att det är lite fel att jämföra, men jag kan inte låta bli. Krävs det perfektion för att vinna så minskar vi definitivt dynamiken i toppen på vår sport. Unga killar som kastar som fantomer är allt som blir kvar i toppen. De udda stilarna, de alternativa talangerna och en stor del av charmen (återigen, i mina ögon) försvinner. Tävlingarna blir ett långt sprinterlopp, det finns inga marginaler att jaga ikapp om du har haft en svacka. I detta läge befinner sig tävlingens tvåa Simon Lizotte inför sista rundan. Han medger det själv. ”Om Eagle fortsätter att spela som han gör, så kommer det vara i princip omöjligt att jaga ifatt honom. Eller snarare på riktigt omöjligt”.

Simon Lizotte, tvåan i tävlingen, har denna putt för att gå -17 och därmed sätta ett nytt banrekord. Den missar knappt.

Nu, i skrivande stund, ligger nog den sista rundan uppe på youtube. Jag ska titta när jag får tid, men i ärlighetens namn tycker jag inte att det är särskilt spännande att se någon gå hur många under par som helst, med birdie efter birdie efter birdie. Det är lite platt och endimensionellt att titta på. Som Jeremy ”Big Jerm” Koling, kommentatorn, säger det. ”Jaha, Eagle är innanför cirkeln. Då har han en birdie, dags för nästa hål”.

Svenskarna var på plats i Tjeckien, bäst gick det för Henric Hagman som slutade på 21a plats, 28 kast under par. På delad 43:e plats hittar vi Marcus Westberg och Robin Villman, 19 under par.

Amerikanerna dominerade Open-klassen, med 8 spelare topp 10, så var det Finland som var starkast i damklassen. Henna Blomroos spurtade starkt med 4 birdies på de sista 6 hålen. Med den spurten hann hon nästan ikapp den segrande Eveliina Salonen. Ett enda kast skiljde de två till slut. Catrina Allen knep den sista pallplatsen.

Segrande Eveliina Salonen

Det är full fart i discgolfvärlden nu. Förra helgen avgjordes Skellefteå Open, nu i helgen var det Tjeckiens första major och till helgen, ja om bara några dagar, kommer några av världens bästa spelare till Göteborg för att spela The Open på Ale Discgolfcenter. Undertecknad kommer att vara på plats och förhoppningsvis kommer jag att få några ord med någon av storheterna. Jag gissar att vinnarscoren inte kommer att vara lika många under par, men efter den här helgen, vem vet?

Tills dess, svinga lugnt och se till att dricka mycket i värmen.

Vid tangenterna: Martin Rasch

Foton: Konopiště Open Facebook